Del 01: Början till allting...
Fille ,18 år, har precis fått ta över sina farföräldrars skitsura Volvo 740 GL -87. Fille som är "bilintresserad" (dvs han diskuterar olika sorters dumpventilljud med sina ungefär lika bilintresserade polare) tycker att hans 740 är förjävla ball med sitt fräna ljud (trasigt avgassystem, hallå), 5" slutrör och naturligtvis tonade rutor. Fille är helt enkelt kungen vid korvmojjen.
Men så en dag så hör Fille och hans polers något i fjärran. Ett elakt bröl som för korta stunder avbryts av puffar och smällar, och tillochmed det ack så fräna DUMPLJUDET! Flocken av bilintresserade ungdomar sliter blicken från fjortisarna vid korvmojjen och försöker lokalisera det skitfräna ljudet som tycks komma emot dom... En av Filles polare, Conny, fäller den dräpande kommentaren: "faaaan dä låter som en räser-bil" och resten av flocken instämmer.
Ljudet kommer allt närmare, nu kan man också tydligt höra däckskrin! Fille reagerar då däckskriet låter dubbelt så högt som när han börnar med sitt högerdäck, det kan bara innebära en sak: DEN ÄR DIFFAD!!! Filles polare har också uppmärksammat däckljudet och spänningen ökar. Nu börjar det synas däckrök från industriområdet borta vid pappersbruket! Spänningen stiger, vafan är det för monster egentligen!?
När då monstret med det fräna ljudet närmar sig korvmojjen så samlas flocken vid vägen för att iakta den fräna händelsen... Ljudet närmar sig, däckskriena blir högre och till slut så visar monstret sig! En sketen gammal 142 från -68. Rostig, matt i lacken och inte minst framförd av traktens lokala bonnläpp: Stor-Ulrik. Fille och hans polare kan knappt tro sina ögon. De hade alla nämligen räknat med ett 1000 hk monster av modell Supra eller varför inte en Skajlajn från Too Faast Tooo Furious.
Stor-Ulrik uppmärksammar klungan av motorintresserad ungdom samlad runt en white-trash 740. Nu j*vlar... Tvåan petas i och den gamla M40n dör nästan av vridet som den turbomatade B20n ger ifrån sig. Den aga-diffade bakaxeln verkar också den lite självmordbenägen men ett litet breställ till ska den väl orka med...Med fulla spjäll, brölande wastegate, rykande bakdäck och en flinande bonnläpp bakom ratten sladdar den schletna gamla hunnförtin in på korvmojjens parkering.
Först står dom bara där, sen så kommer frågorna..."hur faen har du plockat ner en tuuuurbo i det där gamla aset!?" "hur snabb är den?"...Ja ni fattar. Stor-Ulrik blir snabbt korvmojjens nya kung, något som inte direkt uppskattas av Fille, ni vet han med 740n... Fille kan helt enkelt inte acceptera att en sketen bonnläpp har lyckats smida ihop en fränare bil en hans, en äldre också och tillråga på allt med DUMPLJUD!!!
Fille ger sig ut på Internet för att söka kunskap om häxkonster kallade "turbokonverteringar". Efter att ha spammat sönder 10st olika forum med dåligt formulerade frågor på hur man bäst bygger en 500 hk maskin utav hans 740 och blivit bannad likamånga gånger bestämmer han sig för att försöka själv, så jäkla svårt kan det väl inte vara!?
Några veckor senare sladdar Stor-Ulrik förbi Filles garage och noterar hur någon har lyckats plocka ner en äcklig gammal B230K i molekyler samt försökt smeta dit ett snuskigt stort lastbilsaggregat på orginalgrenröret. Anledningen till att han gör det är att alla motordelar ligger slängda lite hursomhelst utanför garageporten.
Stor-Ulrik flinar för sig själv och undrar varför inte folk kan lära sig att använda sökfunktionen på STS...